Therese

Vad händer egentligen? Hade en väldigt bra början av dagen på Post.Op. Fick sätta flera PVK:er och lyckades fint. Fick lära mig att känna hur det verkligen känns när man kommer in i blodkärlet. Var även med under en abrassio och en laser-.konisering. Intressant och obehagligt på samma gång. Personalen på Post.Op var hur gulliga och snälla som helst mot mig och jag var överlycklig.

SEN kom Lena, LBS. Det var dags för utvecklingssamtal. Hon var på "hugget" idag som hon själv beskrev det. Gulp. Avskyr att utvärdera mig själv och säta ord på mina tankar. Ren tortyr. Speciellt när man har LBS. Helt gråtfärdig efteråt. Avskyr att få reda på vad jag måste träna på. Vilket inte egentligen var något konstigt för det var samma jag själv tog upp att jag kände att jag behövde öva mer på.

Efter det hopar sig grej på grej och jag vill helst gå under jorden. Fan i helvetes jävla skit.