Då var det dags på riktigt

Paniken börjar komma krypandes. Imorgon ska jag börja mitt 3 månaders sommarvik som nyexad sjuksköterska och JAG KAN JU INGENTING! Efter tre års pluggande tyckte jag att allt började falla på plats. Visst sitter jag inne på mycket bra och viktig kunskap som jag inte hade innan, men vad kan jag om hematologi?

Det är väldigt skönt att ha ett brett yrke, men lite väl brett så här i början. Vi har grundkunskaperna och kan (väldigt) lite och rätt mycket. Så här nu på första arbetsplatsen som syrra känns det fruktansvärt snurrigt. Sista praktikplatsen gissar jag är helt olik den nya arbetsplatsen, vilket skrämmer mig. Hur fort kommer jag lära mig allt nytt, kommer jag att räcka till?

Efter tre års pluggande slängs vi in i en relativt ny värld utan ett enda återhämtningsandetag. Men man ska våndas har jag hört...

Hur kommer arbetsplatsen vara? Hur kommer arbetskamraterna vara? Hur kommer patienterna vara? Hur fungerar alla rutiner? Oändliga frågor söker svar.

Efter 15 års pluggande i sträck är jag äntligen klar, men mer än dubbelt så många år har jag kvar att skaffa mig erfarenhet om det yrke jag valt. Alla är vi barn i början, vissa grönare skitungar än andra. Gulp...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0