Therese

Åldersnojan slår till. 22 är väl ingenting? Kanske inte, men jag känner mig inte redo att fylla 22. Kommer mycket väl ihåg när jag var 15-16 sådär, då var man supervuxen när man var 22. Kan inte påstå att jag är det. Visst jag är legitimerad sjuksköteska vid en ålder av 22, inte många idag som är det. Det är jag nöjd över, men jag är samtidigt rädd att det inte blir mer än jobb, jobb, jobb. Jag vill resa och se världen. Men vem vet om det blir av? Snart är jag 30 och så rullar det på. Usch vad tiden går fort.

Senast det var jobbigt att fylla år var när jag fyllde 20. Då kände jag mig gammal. Det värsta är att det känns som igår. 2 år hur kan de gå så fort?

"Fina lilla krumelur, jag vill inte bliva stur"